Vad är LUF?

LUF gäller när en organisation bedriver verksamhet inom vatten (dricksvattenförsörjning eller avloppshantering), energi (el, gas, fjärrvärme eller utvinning av olja, gas och kol), transporter (järnväg, tunnelbana, buss, spårvagn, flyg och hamnar) eller posttjänster. Det avgörande är verksamhetens karaktär, inte om organisationen är kommunal eller statlig. Privata bolag med särskilda rättigheter inom dessa sektorer kan också vara upphandlande enheter under LUF.

LUF ger upphandlande enheter mer handlingsfrihet än LOU: förhandlat förfarande är alltid tillgängligt, och ramavtal får löpa i upp till åtta år (mot fyra år i LOU). Tröskelvärdet för varor och tjänster är också högre – se aktuella tröskelvärden. Den ökade flexibiliteten motiveras av att försörjningssektorer ofta verkar på konkurrensutsatta marknader.

Vad skiljer LUF från LOU?

LUF gäller specifika sektorer (vatten, energi, transport, post) och är generellt mer flexibel: förhandlat förfarande är alltid tillgängligt, tröskelvärden är högre och ramavtal kan löpa i upp till åtta år. Subjekten kallas upphandlande enheter, inte myndigheter.

Kan en organisation styras av både LOU och LUF?

Ja. Till exempel kan en region vara upphandlande myndighet enligt LOU för sjukvård och utbildning, men upphandlande enhet enligt LUF om den också driver kollektivtrafik. Det är verksamheten som avgör vilken lag som tillämpas.

Gäller LUF för privata energibolag?

Ja, om de verkar inom sektorer som täcks av LUF och har beviljats särskilda eller exklusiva rättigheter av det allmänna – till exempel ensamrätt att distribuera el i ett område.